Bland vårens nyheter ryms även det gamla i naturen

 
Visst tycker jag om vårens alla små mirakel som dyker upp i naturen, men jag gillar också det gamla som står kvar sen förra året. Och alltihop symboliserar också livet och döden.
För två år sedan gick vår mamma bort och denna våren lämnade vår pappa skyndsamt detta jordeliv.
Det är nu två veckor sedan och det känns fortfarande overkligt och märkligt. Nu har vi ingen mamma och pappa i livet längre och ibland kommer tankar om att allt med döden är ogripbart, onödigt och väldigt skrämmande.
Samtidigt kommer tankar om att allt är som det ska, att pappa träffat mamma, att himlen finns. Men visst blir jag påmind om min egen dödlighet, det går inte att komma ifrån.
Om några veckor ska vi begrava vår pappa och alla syskon kommer att vara på plats. Redan denna veckan kommer min lillasyster ner till Göteborg och vi ska städa ur pappas lilla lgh på äldreboendet. Senare kommer brorsan och ännu en syster för att ansluta till mig och vår storasyster.
Begravningen tror jag kommer att bli en fin ceremoni, vi ska göra det så fint för dig pappa som nu hittat hem till mamma