Award

                                                            
Jag blev jätte glad i helgen när jag fick en Award av Margareta på Fotomix. Med awarden följer att jag ska berätta sju saker om mig själv och sedan sända den vidare till sju andra bloggare. Så här är min berättelse.

1. Jag har två barn, tjejer på 15 och 17 år. De är mina läromästare. Utan dem hade jag inte varit där jag är idag. Vi har gått igenom många tuffa tider och det har gett mig många nya insikter. Vi har väldigt roligt tillsammans och genom allt tråcklande vi varit med om så bär vår relation för livet. Jag är väldigt stolt över dom. En fotograf och en musiker.

2. Jag startade min blogg i januari i år efter att jag fått min sjukdom, utmattningsdepression godkänd som arbetsskada i Länsrätten i Göteborg. Jag blev sjuk första gången 1998, med tre återfall fram till idag. Det har varit en lång resa som fortfarande pågår. Mitt svåraste symtom har varit panikångest. Jag ångrar ingenting, jag är tacksam för att jag blev sjuk. Utan den erfarenheten hade jag inte heller varit där jag är idag. Det har inneburit många yttre och inre förändringar och sedan ett bra tag arbetar jag på att inte göra motstånd mot saker som händer i mitt liv utan istället acceptera. Syftet är att inte fastna i någon offerposition eller lägga energi på sådant jag inte kan förändra. Det är ett stort arbete.

3. I min byrålåda (dator) ligger ett halvfärdigt bokmanus. Det är en berättelse om hela min resa från 1998 till nu. Just nu känner jag stor lust att färdigställa/omarbeta detta manus och försöka få något förlag att nappa.

4. Jag har som mål att starta en egen firma. Drömmen är att berätta om min "resa" och ha en egen lokal för samtal och kreativt skapande. Jag har i mindre omfattning varit ute och berättat och önskar utöka detta.

5. Jag har haft en amatörutställning med målningar 2007. Jag skulle vilja ge mer tid för målandet, också tillsammans med andra, kanske i en ateljé. 

6. Jag vill ha ett eget litet radhus. 

7. Högsbo församling i Göteborg, där jag bor, har en viktig del i mitt liv. Det är en mycket framåt församling med "människan" i fokus. De bjuder in människor att delta i församlingslivet. Jag har gått i många grupper där, alltifrån samtalsgrupp till målargrupp.  Många goa människor har jag lärt känna där under årens lopp. Det är därifrån jag har lärt mig att känna tillit, tro och kärlek även om det kan kännas svårt ibland. 

Nu skickar jag den här Awarden vidare till sju bloggare som jag stöter ihop med nästan varje vecka. De har på olika sätt berört mig.

Cina
Kerstin
Pialotta
Cecilia
Anna
Anna
Monkan

♥Allmänt
Pialotta

Tack söta du för dina ord på min fotoblogg:-)

Jag tar gärna emot Awarden och gömmer din en stund i min Gömma.

Så trevligt att höra lite om dig.. bakom varje bloggerska finns en berättelse. Många döljer den, andra delar med sig av sitt liv... Jag är lite så där lagom i mina bloggar, men en vacker dag öppnar jag upp en aning. Jag vet inte när, men...

Kramar från Skånegrebban/Pialotta

Kerstin

Tack snälla Christina för awarden. Det värmer ska du veta. Jag har ju varit hyfsat privat på bloggen och just nu funderar jag över hur mycket jag ska lätta på förlåten. :)

Vad kul att få lära känna dig lite bättre. Du är en riktigt kämpe och jag imponeras av vilka projekt du har på gång.

Tack igen och stor varm kram till dig.

Anna dansar in..

Christina grattis till Awarden..den ska du vara stolt över för den är du verkligen värd.. tänk...dig har jag ju träffat på.. genom olika teman och blivit så glad i dina bilder..så det gläder mig otroligt mycket att du vill skänka den till lilla mig..Tack jag ska klura och skriva...mmmm det ska jag..



Kram på dig från Anna Filipendula Rudbeckia..

Margareta

Hej Christina vad glad jag blir att läsa dina sju punkter, som bara är en liten bråkdel av dig. Utmattningen har vi gemensamt och det är ett kämpande varje dag. Jag tycker att det är hoppfullt när jag läser att du hittat nya grupper i församlingen.

"Duktiga" flickor och att klara allt själv är det slut med för min del. Jag har också skrivit en del, men mer som terapi.

Att få ge utlopp för allt som ligger och gror inom oss är bra. Både genom att berätta för andra och genom att du målar så har du hittat en form som jag tror är bra. Jag är glad att du fick din utmattning klassad som en arbetsskada. Jag har ett dåligt minne, men har letat bland mina papper. När jag mådde som sämst drev min utmattning som en arbetsskada, men fick inget gehör i länsrätten. I dag skulle jag ha gjort på ett annat sätt. Ibland fundera jag på om det kan finnas en tråd att dra i och åter försöka hitta en orsak att få min utmattning prövad igen. Det svårt att glömma, men jag tänker inte på den jämt. Jag är glad att jag skickade awarden till dig. Kram Margareta

Marie Carpe Diem

Hej Christina. Ser att du redan fått denna award, men eftersom jag vill att du ska ha en från mig så sänder jag i alla fall en till. Svara kan du ju göra som du vill ;-) Ha det gott.



http://carpediemmie.blogspot.com/2009/10/award.html

Anna ..dansar in

Christina..jag har nu tagit den fina plaketten till min sajt..:)

Margareta

Hej Christina tittar förbi och läster vad du har för dig just nu. Jag kan förstå din ambivalens när det gäller en praktik eller arbetsträning. Det är svårt och klimatet har hårdnat mera i vårt samhälle.

Tänk vi som vet hur många före oss har haft det. Nu är vi på samma ställe. Din bok kan det inte bli något? Jag har tidigare läst om församlingen som betyder en hel del för dig. Båda är vi suveräna på att jobba med människor och olika problem, inte sant?

Jag brukar ställa mig den frågan själv om jag skulle kunna hjälpa andra som jag en gång har orkat med eller försöka vända näsan åt ett helt annat håll.

Jag gillar att skapa och håller alltid på med något.

Jag tror att det är ett läkande och att att samla nya krafter. Ta inte tag i alla dina trådar på samma gång.

Börja nysta en ände och ha inte bråttom. Gillar du inte formen så ta en annan ände och prova dig fram Kram Margareta.