Långfredag

Idag har jag inte gjort många knop och det skulle inte ens gå om jag ansträngde mig. Det är just ansträngningen som är det värsta för mig när jag är så här trött. Det är den där utmattningströttheten, även om det den här gången inte gått så långt. Mitt i allt finns sorgen och den är tung, kraftlös och svårhanterlig. Jag försöker vara så mycket här och nu för att inte dras iväg i orostankar, det är så lätt att göra när livet är tungt.
Hur det än är så är det vår på gång och jag har lyft in den i lägenheten i form av påskliljor. Igår kom också mina barn med tulpaner, som är min farvoritblomma. Nu lyssnar jag på musik och ska om en stund börja förbereda middagen som ska bestå av påskbord dvs ägg, sill, prinskorv, köttbullar, revben mm
Brorsan har kommit till stan med sin tjej och de kommer hit om några timmar. Det blir mysigt, även om sorgen då kommer närmare. Det var tänkt att han skulle hinna komma ner till Göteborg medans mamma levde, så blev det inte. Nu kommer han att åka hem för att komma tillbaka i mitten av april för begravning, då kommer också mina två andra systrar som bor i norr, storasyster bor här.
Nej, nu är det färdigskrivet för idag. Allt gott till er alla!
♥Allmänt | | Kommentera |

Steg för steg

En dryg vecka har gått sedan vår mamma somnade in och lämnade detta jordelivet. Ofattbart är det ord som kommer för mig. Mitt i sorgen är det en del planering och omhändertagande av vår pappa som tycker att allt gick för fort, trots att hon hade varit allvarligt sjuk i ett år. Stackars pappa...
Ja, så är det, man är aldrig förberedd och på ett sätt är det alltid de som blir kvar som får det svårast. Mamma lider inte mer och det är en fin tanke att ha.
Varje kväll tänder jag ett ljus bredvid ett foto som jag satt fram på skänken. Ett foto taget för över tio år sedan då hon var pigg och frisk, så vill jag minnas henne.
Det har varit en tung vinter för mig och redan innan mamma avled förra veckan sjukskrev jag mig från mitt arbete, jag insåg att jag inte orkade fokusera eller anstränga mig mer. Allt det nära, familjen måste gå före och framförallt måste jag hinna med mig själv, vila, få balans igen, Därför gick jag idag till vårdcentralen och jag var orolig över om läkaren skulle förstå min situation, trots att jag har en utbrändhetsproblematik med tre långa sjukperioder, en godkänd arbetsskada pga utbrändhet, en halvitidstjänst med anpassning från Arbetsförmedlingen, trots detta var jag orolig att han inte skulle förstå min situation. Men så blev det inte, jag hann bara beskriva en del av hur jag mådde och hur jag hade det, så frågade han om jag ville bli sjukskriven på heltid ett tag...ja tack, sa jag..jag orkar faktiskt inte jobba nu...han undrade om jag hade någon att prata med och jag sa att jag har folk runt mig och stöd från jobbet..ja då kan vi vänta med det, sa han. Tack för detta besök! Nu fick jag andrum att vara i det jag behöver vara i, nuet med sorg och glädje, barn, syskon, pappa, vänner mm och så är våren på gång och jag kan hämta kraft i den. Jag känner tacksamhet idag och ska vila i att allt blir bra och försöka att inte tvivla på det. Allt gott!
♥Allmänt | | Kommentera |

Sorgens tid

Det som vi visste skulle ske och som vi alla väntat på, skedde natten till tisdagen denna veckan. Vår mamma somnade in i sin säng i hemmet efter en lång tid av lidande. Hennes önskan var just detta, att få dö i sömnen. Nu hoppas jag lilla mamma att du fått frid. Vi tänker på dig och tar hand om pappa som vi lovat dig. Kramar till dig där du är lilla mamma ♥ ♥ ♥
Upp